Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. – När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. –  På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. – Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. – Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Balansen är något vi tar för givet ända tills den sviker oss. Utan balans är det svårt att överhuvudtaget röra sig. Hur övar man upp och bibehåller balansen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt. – Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet. Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten. Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet. – En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon. Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Är du den som knäpper med fingrarna för att påkalla servitörens uppmärksamhet eller den som säger ifrån när någon spottar på trottoaren? Hur vet man vad som är okej och inte i det sociala samspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson. Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken.  Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”. – Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon. Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.Medverkar i programmet gör:Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-taletMickan Lüning från Svenska DownföreningenUlrika Wester Oxelgren,  barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom.  7-åriga Liv som har Downs syndromLivs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.Programledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Det händer hemska, oförutsedda saker varje dag. Det kan vara plötslig sjukdom, ett grovt brott eller en olycka. Hur de som finns i närheten reagerar kan spela stor roll det kan rädda liv. Är du beredd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En solig dag, i en idyllisk liten kuststad vid havet, händer det värsta man kan tänka sig. En helt främmande gärningsperson gör en tioårig flicka mycket illa. Men flickan, som heter Kenly, har tur. För det finns andra människor i den här staden, som vill hjälpa henne – som agerar, samarbetar och gör rätt.– Jag tror inte att det går en dag utan att jag tänker på dem. För utan dem hade jag inte haft henne, säger Annelie, som är mamma till Kenly, om de personer som räddat hennes dotters liv.Mitt på eftermiddagen blir Kenly illa knivhuggen i bröstkorgen av en för henne okänd kvinna. Kenly tar sig bort från platsen och ber en man hon möter om hjälp. Han, och ytterligare två pensionärer, kommer spela en livsavgörande roll i hur de agerar.– Det är så många saker som går rätt, som klaffar. Det är väldigt skrämmande att tänka på det, för det är så många saker som har gått så bra. Och det har varit mycket roligare att utreda ett mordförsök, än ett mord, säger Jonas Fjällgren, utredare på stadens polisstation.Medverkar gör:Annelie, mamma till KenlyJonas Fjällgren, utredare på Polisen i ÄngelholmPer Cachrimanidis, kirurg på Helsingborgs lasarettHelen Alexandersson, gruppchef på Polisen i ÄngelholmSenare i programmet hörs;David Fredman, driftansvarig för SMS-livräddare i Sverige.Christer Melén som överlevde ett hjärtstopp på väg från jobbet en vinterdag 2021Catarina Svantesson, SMS-livräddare som var med och räddade Christer MelénProgramledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Glad som en lärka eller arg som ett bi. Det är väldigt olika hur mycket vi påverkas av vårt humör. Medan en del har en positiv grundinställning verkar andra se oförrätter vart de än vänder blicken. Men hur ska man göra när man inte kan kontrollera sin ilska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. – Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). – Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Cancer är ett ord förknippat med lidande, osäkerhet och död. Men i det här programmet ska vi rikta ljuset mot alla de framsteg som faktiskt görs när det kommer till behandling av olika cancerformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har dansat tango med döden, säger Angelica Selander som överlevt en svår form av matstrupscancer – mot alla odds. Hon tjatade sig till immunterapi, en behandling som då inte var godkänd för Angelicas cancersort. Men som gjorde att hon överlevde. – Jag tänkte; vågar jag berätta det här nu, nästan? Det var så stark eufori, berättar hon om när hon fick beskedet att all hennes cancer var borta. Det är närmare fyra år sedan nu. Frågar man professionen om hur framtidens cancerbehandlingar kommer att se ut får man ett, nästan entydigt, svar. Cancerbehandlingar går mer och mer mot att den ska vara anpassad individuellt för varje patient.  Medverkar gör: Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet, Samir El Andalousi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet, Oscar Wiklander, onkolog och forskare på Karolinska institutet. Medverkar gör också Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Michel Sadelain, immunolog som står bakom tekniken car-t och Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Absolut närmsta relationen, komplicerad och sårig eller icke-existerande. Syskonrelationer kan se ut på alla möjliga sätt. Det är relationer med hög potential om de funkar, men som vi kanske jobbar allra minst på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. – Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. Han fortsätter. – Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det blir allt vanligare att injicera botox och fillers i ansiktet, och marknaden har reglerats, men är långt ifrån perfekt. Något som få kunder tänker på är vad som händer om ingreppet blir misslyckat vems ansvar är det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. – Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. – Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. Hon fortsätter. – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.– Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det är tydligt från expertisens håll: Barn äter inte av sig själva, de måste lära sig hur man gör. I det här ämnet är lärarna oftast deras föräldrar. Ska man insistera på att all mat på tallriken äts upp, hur mycket ska man tänka på näring och hur vet man när man behöver söka hjälp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns ju aspekten att du som förälder vill att ditt barn ska äta och om man ser att barnet inte kan så gör man det man måste för att få i barnet energi, säger Kajsa Lamm, logoped. Så hur ska man tänka? En del av att skapa positiva känslor och utforskandet av mat är att äta måltiderna tillsammans, säger dietisten Sara Ask. – Man måste komma ihåg att man själv är sitt barns viktigaste förebild. Det handlar om att barnet ska kunna härma, känna sig trygg och se hur de stora gör i dens familj, fortsätter hon. Medverkar i programmet gör Kajsa Lamm, logoped, Sara Ask, dietist och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent